Sökresultatsida
Sökningen på Lissabonfördraget gav 27 träffar
-
1.
EU har tre grundfördrag, dessutom finns det något som kallas för ändringsfördrag. Det är tillägg som används för att ändra i grundfördragen. Det senaste ändringsfördraget är Lissabonfördraget som började gälla den 1 december 2009.
-
2.
18 till i Europaparlamentet?
Varför fick Europaparlamentet 18 ledamöter till 2011?
Enligt Lissabonfördraget ska Europaparlamentet egentligen ha 751 ledamöter men fram till nästa val kommer
-
3.
Ja, ett medlemsland kan frivilligt besluta att begära utträde ur EU. Bestämmelserna om hur det ska gå till infördes med Lissabonfördraget 2009. Dessförinnan fanns inga bestämmelser om utträde ur EU.
Att gå ut ur EU
-
4.
Hur många ledamöter som väljs till Europaparlamentet från varje medlemsland beslutas av Europeiska rådet. Principen när antalet platser fördelas är att länder med stor befolkning ska ha fler ledamöter och länder med liten befolkning färre.
-
5.
Europaparlamentet har gått från att vara en parlamentarisk församling dit länder skickat ledamöter från de nationella parlamenten till att vara lagstiftare med ministerrådet. I det första valet valdes 410 ledamöter från nio länder. Idag har antalet ledamöter ökat till 754 från 27 länder.
-
6.
Tidigare beskrevs EU-samarbetet ofta i form av tre pelare:
I den första pelaren (EG-pelaren) fanns de överstatliga frågorna, exempelvis miljö och jordbruk. EU-länderna har här lämnat över en del av sin beslutanderätt till EU.
-
7.
Alla EU-länder och även EU-institutionerna ska respektera rättigheterna och principerna i stadgan, när de tillämpar EU-rätten. Stadgan gäller bara i fall som är kopplade till EU-rätten, i andra fall är det ländernas egen lagstiftning om skydd av grundläggande rättigheter som gäller.
-
8.
I Europaparlamentet är 20 av totalt 754 ledamöter från Sverige. De röstades fram i valet till Europaparlamentet i juni 2009 och sitter fram till nästa val i juni 2014. De representerar olika svenska partier och ingår i olika partigrupper i Europaparlamentet.
-
9.
möjligheten sedan den infördes med Lissabonfördraget i slutet på 2009.
Varje EU-lands parlament har så kallade poäng som delas ut om de anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Varje land
-
10.
EU-samarbetet bygger på ett antal fördrag som medlemsländerna enats om. I fördragen finns principerna för EU-samarbetet, hur EU:s institutioner ska fungera, vad EU får besluta om och hur det ska gå till. I EU-rättsliga sammanhang brukar fördragen kallas för primärrätt.
-
11.
Ja, den 1 januari 2012 lämnade Saint-Barthélemy EU. Den lilla ögruppen är fortfarande en del av Frankrike och kommer att behålla euron som valuta. De boende på ön kan fortfarande kalla sig unionsmedborgare och har fortsatt de fri- och rättigheter som franska medborgare har inom EU.
-
12.
Allt som EU:s institutioner beslutar om är inte lagstiftning. Ett exempel är EU-kommissionens genomförandeakter. Kommissionen beslutar om genomförandeakter med hjälp av olika kommittéer. I kommittéerna sitter representanter från medlemsländerna för att kontrollera kommissionens beslut.
-
13.
När det andra världskriget var slut hade uppemot 60 miljoner människor fått sätta livet till, ett av historiens värsta folkmord skett och kärnvapnet använts för första och hittills enda gången. Många människor hade under sin livstid dessutom inte bara upplevt ett förödande världskrig utan två.
-
14.
Det är ministerrådet och EU:s utrikesminister Catherine Ashton som styr den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Till sin hjälp har Ashton den nyinrättade europeiska utrikestjänsten (EEAS). Men de övergripande målen och strategierna slås fast av Europeiska rådet.
-
15.
EU:s rättighetsstadga beskriver de fri- och rättigheter som EU erkänner att varje människa har. Det handlar till exempel om tanke-, religions-, yttrande- och mötesfrihet, rätt till ett skyddat privatliv och barns rätt till skydd och omvårdnad. Stadgan är till stor del en sammanfattning av de rättigheter som redan finns inom EU genom fördragen och EU-domstolens praxis.
-
16.
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är ett rådgivande organ som yttrar sig över förslag till nya EU-regler. Kommittén har idag 344 ledamöter som företräder arbetsgivare, arbetstagare och övriga intresseorganisationer som exempelvis handikapp- och konsumentorganisationer. Sverige har tolv platser i EESK.
-
17.
Regionkommittén representerar regionala och lokala intressen i EU. Kommittén fungerar som ett rådgivande organ till ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen i frågor som direkt berör regioner och kommuner. Från Sverige deltar tolv kommun- och landstingspolitiker i Regionkommitténs arbete.
-
18.
Ett medlemsland kan frivilligt besluta att gå ut ur EU. Medlemslandet ska då ingå ett avtal om utträde med EU. Om det efter två år inte finns något avtal upphör ändå landets medlemskap i EU.
-
19.
Lissabonfördraget som började gälla i december 2009 införde ändringar i EU:s grundfördrag. Men EU:s fördrag har ändrats flera gånger tidigare. På 60-talet innebar ändringar att EU fick färre styrande institutioner. I början av 90-talet ledde fördragsändringar till att EU fick besluta om en gemensam utrikespolitik och att införa en ekonomisk och monetär union (EMU).
-
20.
Medborgarna i EU röstar fram de ledamöter som ska sitta i Europaparlamentet. Huvuduppgiften för Europaparlamentet är att besluta om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Parlamentet har 754 ledamöter och är EU:s enda direkt folkvalda institution.
-
21.
EU:s politik för att förebygga och bekämpa terrorism har utvecklats under 2000-talet. Politiken berör inte bara rättsliga frågor. Både offentlig och privat sektor påverkas. De flesta av åtgärderna används även mot andra typer av brott.
-
22.
EU:s domstol heter Europeiska unionens domstol och kallas EU-domstolen. EU-domstolen har två huvudsakliga uppgifter: att döma i tvister mellan medlemsländer och EU:s institutioner, samt att tolka EU-rätten. Domstolen består av en domare per medlemsland. Under EU-domstolen finns också tribunalen med uppgift att döma i mål som rör enskilda personer och företag samt en personaldomstol som dömer i mål som gäller anställda i EU.
-
23.
EU-länder som inte följer EU:s regler kan dömas för fördragsbrott av EU-domstolen. Innan ett ärende hamnar i EU-domstolen utreder EU-kommissionen om landet i fråga har brutit mot EU:s regler. Först har kommissionen en skriftväxling med landets regering, om kommissionen inte är nöjd med svaren kan den välja att gå vidare i ärendet. Om medlemslandet trots detta inte följer EU:s regler kan det leda till att EU-domstolen dömer landet till böter.
-
24.
I fokus: I mars enades de 27 jordbruksministrarna om hur de tycker att EU:s jordbrukspolitik ska se ut 2014-2020. Europaparlamentet har också debatterat och röstat om samma förslag från EU-kommissionen. Nu ska ministerrådet och Europaparlamentet förhandla med varandra och en slutlig överenskommelse kan vara klar i juni.
-
25.
De regler och bestämmelser som EU:s institutioner beslutar om kallas för rättsakter. Det finns olika typer av rättsakter och de skiljer sig åt mellan olika politikområden. Rättsakterna kan vara bindande eller icke-bindande och de kan vara lagstiftning eller icke-lagstiftning. EU har en rangordning vilket innebär att lagstiftningsakter är överordnade icke-lagstiftningsakter. Alla rättsakter måste ha en rättslig grund.
Visa alla 27 träffar