Föräldraledighet

Gravida kvinnor och nyblivna mammor får vara lediga

EU:s regler rör både kvinnor som är gravida och kvinnor som nyligen har fött barn. Enligt reglerna ska gravida kvinnor slippa nattarbete om det är nödvändigt med hänsyn till kvinnans hälsa. De får inte heller utföra arbete som kan innebära att de utsätts för ämnen som kan vara farliga. Kvinnorna har också rätt till minst 14 veckors sammanhängande ledighet i samband med förlossningen. De måste vara lediga minst två veckor.

EU:s regler förbjuder uppsägning av kvinnor på grund av graviditet eller barnafödande. Under mammaledigheten ska kvinnorna också behålla de rättigheter som de har enligt anställningsavtalet.

EU:s bestämmelser är minimiregler. Det innebär att medlemsländerna kan ha mer generösa regler.

Kommissionen föreslog hösten 2008 att EU:s direktiv ska ändras. Bland annat föreslår kommissionen att kvinnan ska ha rätt att vara ledig minst 18 veckor istället för 14 och att sex veckor ska vara obligatoriska efter förlossningen. Europaparlamentet och ministerrådet ska besluta gemensamt i frågan.

Minst fyra månaders föräldraledighet för mammor och pappor

Det finns ett EU-direktiv som ger föräldrar rätt att vårda sitt barn under minst fyra månader fram till dess att barnet är åtta år. Minst en av månaderna måste tas ut av den andra föräldern för att inte gå förlorad. Syftet är att främja en jämnare fördelning av ledigheten mellan föräldrarna.

Rätten att vara ledig gäller både fast och tillfälligt anställda. När de återvänder från ledigheten har de också rätt att begära ändrad arbetstid under en viss tid.

Föräldrar har också rätt att vara lediga då deras närvaro är absolut nödvändig för barnet. Det kan till exempel röra sig om att barnet är sjukt eller råkat ut för en olycka.

Det är upp till medlemsländerna att besluta om närmare bestämmelser. Det gäller bland annat hur många dagar om året föräldrarna har rätt att vara lediga. Medlemslandet kan också besluta om anställningen ska ha varat en viss tid för att de anställda ska ha rätt till föräldraledighet.

EU:s regler om föräldraledighet är minimiregler. Medlemsländerna kan därmed besluta om att föräldrar har rätt till längre ledighet än den som nämns i direktivet.

Föräldraledighetsdirektivet har sitt ursprung i ett avtal som arbetsmarknadens parter på EU-nivå undertecknade 1995. Parterna begärde sedan att EU skulle anta avtalet som ett direktiv, vilket ministerrådet gjorde. Avtalet förändrades 2009 och ministerrådet beslutade i mars 2010 om att ersätta det gamla direktivet med ett nytt. I det nya direktivet förlängs bland annat ledigheten från minst tre till fyra månader. De länder som inte redan har dessa regler har två år på sig att införa ändringen.