Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Så går ett land med i EU

Alla europeiska länder kan ansöka om att bli medlemmar i EU. Ett land som vill bli medlem måste vara en demokrati med en fungerande marknadsekonomi samt uppfylla vissa andra krav. Landet måste också få sin ansökan godkänd av alla EU:s medlemsländer.

Köpenhamnskriterierna

  • Det politiska kriteriet: att vara en stabil demokrati som respekterar mänskliga rättigheter och ger skydd till minoriteter.
  • Det ekonomiska kriteriet: att ha en fungerande marknadsekonomi.
  • Det administrativa kriteriet: att kunna hantera EU:s lagar och regler. 

Alla europeiska länder som respekterar principerna om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten kan ansöka om att bli medlemmar i EU. Det finns ingen klar definition av vad som menas med ett europeiskt land.

Lång process för att bli medlem

Ansökan om medlemskap gäller alltid EU som helhet. Ofta är ansökan om att bli medlem i EU en del i en lång process av anpassningar till EU och dess regelverk.

Länder som vill bli medlemmar i EU ansöker om detta till ministerrådet. För att ansökan ska bli godkänd måste alla EU:s medlemsländer godkänna ansökan i ministerrådet. Innan ministerrådet kan fatta beslut krävs att det hör efter med kommissionen om vad den anser. Dessutom måste Europaparlamentet ge sitt samtycke. Om ministerrådet godkänner ansökan ska till slut Europeiska rådet bekräfta ministerrådets beslut. Då får landet status som kandidatland till EU.

Köpenhamnskriterierna ställer krav

För att kandidatlandet ska kunna bli medlem i EU krävs dessutom att det uppfyller de så kallade Köpenhamnskriterierna, som är en samling politiska, ekonomiska och administrativa krav. Det politiska kriteriet måste vara uppfyllt för att kandidatländer ska få börja förhandla om medlemskap i EU. Det ekonomiska och det administrativa kriteriet kan uppfyllas under förhandlingarnas gång.

Det politiska kriteriet

Det politiska kriteriet för medlemskap innebär att landet ska ha effektiva och fungerande myndigheter. Det ska finnas både lagstiftning och ett fungerande skydd av yttrandefriheten, föreningsfriheten och en oberoende press. Landet måste ansluta sig till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och protokollet för medborgarnas möjligheter att ta ett fall till Europadomstolen. Samma krav gäller för Europarådets konvention för skyddet av nationella minoriteter.

Det ekonomiska kriteriet

Det ekonomiska kriteriet handlar om att landet ska ha en fungerande marknadsekonomi. Det krävs bland annat ett fungerande rättssystem som garanterar äganderätt och avtal, att statsfinanserna är sunda och att det råder samförstånd kring den ekonomiska politiken.

För att klara trycket från konkurrensen på EU:s inre marknad ska kandidatlandet ha en tillräcklig nivå av ekonomisk konkurrenskraft.

Det administrativa kriteriet

Det administrativa kriteriet handlar om att ta på sig de skyldigheter medlemskapet innebär. Landet måste sträva mot EU:s allmänna mål och arbeta för att anta och genomföra de gemensamma lagarna och reglerna.

Förutom Köpenhamnskriterierna finns även kravet om att EU själv ska anse att EU kan integrera nya medlemmar. Kravet kallas för absorptions- eller integrationskapacitet. Det innebär att EU måste kunna garantera att EU-institutionerna kan fortsätta att fungera och att EU kan utveckla och finansiera sin politik.

Detta sista krav har fått kritik för att kandidat- och ansökarländerna aldrig kan vara säkra på EU-medlemskap, även när de fullgjort sin del. Medlemsländerna skulle kunna förhindra utvidgningen med hänvisning till att EU inte klarar av ett nytt medlemsland.

Förhandlingar leder till medlemsavtal

När kandidatlandet uppfyller det politiska Köpenhamnskriteriet kan landet inleda förhandlingar med EU om medlemskap efter att alla medlemsländer har enats om detta i ministerrådet.

Det är kommissionen som leder EU:s förhandlingar med kandidatlandet. Förhandlingarna handlar om hur och när kandidatlandet ska anta och genomföra EU:s gällande lagstiftning (acquis communautaire). Själva EU-regelverket är inte förhandlingsbart.

Under förhandlingarna är EU:s lagstiftning uppdelad i 35 kapitel. Kandidatlandet ska anta och genomföra ett eller flera kapitel innan nya kapitel kan öppnas. Kommissionen rapporterar om förhandlingarna till ministerrådet och rekommenderar om man ska inleda förhandlingar inom nya kapitel. Det är medlemsländerna som i ministerrådet beslutar om nya kapitel ska öppnas. Besluten ska ske enhälligt.

Det finns alltid en risk att politiska förhandlingar används i andra syften. Till exempel blockerade medlemslandet Slovenien öppnandet av nya kapitel för kandidatlandet Kroatien under Kroatiens förhandlingar om EU-medlemskap. Orsaken var att det fanns en konflikt om en geografisk gräns mellan Slovenien och Kroatien. När Slovenien och Kroatien väl hade kommit överens om hur konflikten skulle lösas blockerade Slovenien inte öppnandet av nya kapitel.

Resultatet av förhandlingarna med kandidatlandet blir ett medlemsavtal, så kallat anslutningsfördrag, med EU. Avtalet ska fastställa villkoren för landets förhållande till EU och de anpassningar som krävs i kandidatlandet för att uppfylla EU:s fördrag. I medlemsavtalet finns också de eventuella övergångsregler eller undantag från EU:s gemensamma regelverk som landet har beviljats.

Medlemskap och folkomröstning

Medlemsavtalet måste godkännas av EU:s medlemsländer och kandidatlandet för att träda i kraft. Europaparlamentet ska också godkänna avtalet.

När stats- och regeringscheferna har undertecknat det gemensamma avtalet ska både kandidatlandet och medlemsländerna godkänna det enligt respektive lands grundlag.

Beroende på vad som sägs i ländernas grundlagar kan det krävas folkomröstningar för att godkänna avtalet. De nationella parlamenten eller andra organ i både medlemsländer och kandidatländer kan besluta att en folkomröstning ska hållas även om författningen inte kräver det. Det vanliga är att kandidatlandet håller en folkomröstning för att godkänna dess medlemsavtal med EU.

Ordförklaringar

Europaparlamentet

Europaparlamentet beslutar om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Ledamöter i Europaparlamentet väljs i allmänna val i EU-länderna.

Läs mer om Europaparlamentet

Fördrag

Ett fördrag är ett avtal mellan länder. EU-samarbetet bygger på ett antal fördrag som EU-länderna har kommit överens om. I fördragen finns reglerna för hur EU-länderna ska samarbeta.

Läs mer om Fördrag

Köpenhamnskriterierna

Köpenhamnskriterierna är en samling politiska, ekonomiska och administrativa krav som länder ska uppfylla för att få bli medlemmar i EU. Europeiska rådet beslutade om dem vid ett möte i Köpenhamn 1993, där av namnet.

Ministerrådet

Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 28 ministrar, en från varje EU-lands regering.

Läs mer om Ministerrådet
Senast uppdaterad: 2016-05-27

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.