Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.
Inga artiklar hittades
Inga frågor och svar hittades
EU-upplysningen svarar på allmänhetens frågor om bland annat:
Vanliga frågor och svar
E-post: Telefon: 020-250 000 (mån - fred 9-12)
Regeringens och riksdagens EU-arbete
Regeringen företräder Sverige i EU och förhandlar med de andra medlemsländerna om hur EU:s politik ska se ut. Fredrik Reinfeldt deltar i Europeiska rådet tillsammans med de andra EU-ländernas stats- och regeringschefer samt EU-kommissionens ordförande.
EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar. På bilden presenterar Cecilia Malmström som är svensk ledamot i EU-kommissionen, ett förslag om gemensam asyl- och migrationspolitik i EU. EU-kommissionens förslag skickas till den svenska regeringen och till riksdagen. Regeringen informerar riksdagen om sin syn på förslagen och tar emot riksdagens synpunkter.
EU-kommissionens förslag behandlas i det utskott i riksdagen som har ansvar för det ämne förslaget rör. Om till exempel förslaget handlar om jordbruk så är det miljö- och jordbruksutskottet som behandlar förslaget. Utskottet kan även be att representanter från regeringen kommer och informerar eller överlägger med utskottet om EU-förslaget.
När det är dags att fatta beslut om en fråga i ministerrådet, ska regeringen samråda med riksdagens EU-nämnd. EU-nämnden är riksdagens särskilda organ för samråd i EU-frågor. Efter samrådet i EU-nämnden har regeringen ett politiskt mandat från riksdagen som regeringen förväntas följa i ministerrådet. Statsministern samråder med EU-nämnden inför möten i Europeiska rådet.
Den minister som är ansvarig för frågan åker till ministerrådet i Bryssel och återrapporterar sedan till riksdagens EU-nämnd. Ministerrådet beslutar om nya EU-regler och består av ministrar från alla EU:s medlemsländer. Vilka ministrar som träffas beror på inom vilket område som beslut ska fattas. På bilden är det EU-ländernas jordbruksministrar som träffas. Eskil Erlandsson (till höger) representerar Sverige.
Sverige betalar mellan 25 och 30 miljarder kronor om året till EU och får tillbaka drygt 10-15 miljarder i form av EU-stöd.
Sverige brukar hamna i EU-domstolen ett par gånger varje år. Det händer när EU-kommissionen inte tycker att Sverige genomför EU:s regelverk på rätt sätt.
Riksdagen har sagt ja till att Sverige går med i EU:s finanspakt. På så sätt ska Sverige stödja euroländernas åtgärder för att hantera skuldkrisen.