Teckenspråk

En stor del av EU:s arbete handlar om att underlätta handel mellan medlemsländerna. EU-samarbetet går också ut på att det ska vara enkelt att resa, flytta till eller studera i ett annat EU-land. Numera kan EU-medborgare till exempel arbeta i ett annat EU-land utan något särskilt arbets- eller uppehållstillstånd.

Ungefär två tredjedelar av EU-länderna har euro som valuta.

Medlemsländer

EU:s 27 medlemsländer har gått med i EU vid olika tidpunkter:

• 1952: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland
• 1973: Danmark, Irland
• 1981: Grekland
• 1986: Portugal och Spanien
• 1995: Finland, Sverige och Österrike
• 2004: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckien och Ungern
• 2007: Bulgarien och Rumänien
• 2013: Kroatien

Miljöfrågor. EU har till exempel satt mål för hur medlemsländerna ska minska sina utsläpp av växthusgaser.

Fiske. EU bestämmer hur mycket fisk som får fiskas i medlemsländernas vatten. Det gäller bland annat torsken i Östersjön.

Polissamarbete. EU-ländernas poliser och åklagare har rätt att samarbeta för att bekämpa grov brottslighet mellan länderna, till exempel narkotikasmuggling.

Regionalstöd. EU-länderna vill minska ekonomiska och sociala skillnader mellan länder och regioner inom EU. Därför går en stor del av EU:s pengar till regionalstöd.

Asylpolitik. EU har gemensamma regler om asyl för flyktingar, bland annat vilket land som ska behandla en asylansökan.

EU-länderna samarbetar till exempel också om biståndspolitik, handel med länder utanför EU, stöd till jordbruk och livsmedelsfrågor.

Detta gör EU inte

Medlemsländerna ansvarar själva för en hel del frågor. Några områden som EU inte sysslar med är till exempel inkomstskatter, sjukvård, skola samt pensioner och barnbidrag.

Åren 2016-2020 har Sverige årligen betalat 24–47 miljarder kronor till EU:s budget och fått tillbaka 10–14 miljarder kronor i återflöde från EU:s budget. Utöver det får exempelvis myndigheter, organisationer, universitet och högskolor i Sverige även EU-stöd via olika EU-projekt och nätverk.

Sammanlagt betalar EU-länderna cirka 1550 miljarder kronor till EU:s budget på ett år. Ungefär 90 procent av pengarna går tillbaka till medlemsländerna i form av stöd. Det mesta går till att utveckla regioner i EU-länderna, till exempel till att stödja forskning och utbildning, förbättra vägar och till att stödja jordbruk, landsbygd och fiske. Men pengar går också till exempelvis bistånd, kultur och polissamarbete. Sverige får del av de flesta formerna av stöd.

Europeiska rådet har så kallade toppmöten fyra gånger varje år då EU-ländernas ledare samlas. Om det behövs kan extra möten anordnas.

Europeiska rådet består av en ordförande, EU-ländernas stats- och regeringschefer samt EU-kommissionens ordförande.

Hur går det till när EU beslutar?

Sverige och de andra medlemsländerna beslutar tillsammans om nya EU-regler. Det betyder att Sverige kan påverka EU:s beslut, men i vissa fall måste Sverige också följa EU-beslut som Sverige inte vill ha.

Så här går det till när Sverige och de andra medlemsländerna kommer överens om nya EU-regler:

1. EU-kommissionen föreslår en ny lag

EU-kommissionens uppgift är att föreslå nya lagar. Alla medlemsländer har en ledamot i kommissionen. Kommissionärerna ska se till hela EU:s bästa och är inte representanter för sina respektive länder.

2. Regeringen och riksdagen tar ställning

EU-kommissionen skickar sina förslag till alla medlemsländer. I Sverige går de till regeringen och riksdagen. Regeringen informerar riksdagen om sin syn på förslagen och tar emot riksdagens synpunkter. Det är regeringen som för Sveriges talan.

3. Europaparlamentet beslutar

Europaparlamentet är med och bestämmer om EU:s nya lagar. Ledamöterna är valda i allmänna val och 21 av dem är valda i Sverige.

Europaparlamentet beslutar tillsammans med ministerrådet i de flesta frågor. I vissa frågor beslutar Europaparlamentet inte. Det gäller till exempel EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

4. Ministerrådet beslutar

Den svenska regeringen och alla andra regeringar i EU-länderna deltar med en minister i EU:s ministerråd. Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar.

Den svenska regeringen har i förväg diskuterat förslagen med riksdagen.

5. Sverige genomför lagen

När ministerrådet och Europaparlamentet har beslutat om en ny lag ska Sverige och de andra medlemsländerna införa lagen. Ibland behöver riksdagen ändra i svenska lagar för att de ska stämma överens med EU:s nya lagar. I andra fall gäller EU:s lagar direkt.

Riksdagen granskar

Vid sidan om att granska och ge synpunkter till regeringen har riksdagen, liksom parlamenten i de andra EU-länderna, även en annan uppgift. När EU-kommissionen föreslår nya lagar på vissa områden ska parlamenten i medlemsländerna granska om reglerna behövs på EU-nivå eller om det är bättre att varje land beslutar om regler var för sig. Granskningen kan leda till att kommissionen måste ompröva sitt förslag.

Vad händer om Sverige inte följer EU:s regler?

EU-kommissionen kontrollerar att länderna följer de lagar som EU har beslutat om. Om kommissionen anser att Sverige inte följer lagarna kan kommissionen stämma Sverige i EU-domstolen.

EU-domstolens uppgift är då att avgöra om Sverige har brutit mot EU:s regler. Svenska domstolar kan även vända sig till EU-domstolen med frågor om hur EU:s regler ska tolkas.

Om man anser att Sverige eller något annat medlemsland inte följer EU:s regler kan man anmäla detta till EU-kommissionen.

Europaparlamentariker. Det finns svenska ledamöter i Europaparlamentet som är med och påverkar EU-besluten. Kontaktuppgifter till dem finns på www.europaparlamentet.se. Det går också bra att kontakta Europaparlamentets informationskontor i Sverige, telefon 08-562 444 55, e-post epstockholm@ep.europa.eu.

Riksdagsledamöter. Den svenska riksdagens ledamöter stiftar lagarna i Sverige och ger regeringen synpunkter inför beslut i ministerrådet. På www.riksdagen.se finns kontaktuppgifter till de 349 ledamöterna och till de politiska partierna i riksdagen.

Ministrar i regeringen. De svenska ministrarna deltar i EU:s ministerrådsmöten där de beslutar om nya EU-regler. På www.regeringen.se finns kontaktuppgifter till regeringens alla ministrar.

EU-kommissionen. EU-kommissionen vill ofta ha synpunkter på utkast till lagar. En miljon EU-medborgare kan också i ett medborgarinitiativ uppmana kommissionen till lagförslag. Man kan kontakta EU-kommissionens kontor i Sverige, telefon 08-562 444 11, e-post comm-rep-se@ec.europa.eu. Webbadressen är ec.europa.eu/sweden/about-us/contact_sv.

Organisationer. Många organisationer samarbetar på europeisk nivå för att påverka EU.

Varför började då länderna i Europa att samarbeta? Strax efter andra världskriget ville flera länder förhindra nya krig. Därför bildade sex länder den Europeiska kol- och stålgemenskapen 1952. De skulle gemensamt ansvara för produktionen av kol och stål, som var viktiga råvaror i krigsindustrin. På så sätt skulle de undvika att något enskilt land började rusta upp igen. Detta var det första steget i skapandet av EU.

Samarbetet övergick 1958 till att gälla även andra produkter, tjänster, kapital och personer. Hela samarbetet kom några år senare att kallas för EG, Europeiska gemenskaperna. Med tiden blev bland annat miljö, jordbruk och transporter uppgifter för EG. 1993 blev EG istället EU – Europeiska unionen. Då blev det till exempel möjligt för länderna att agera tillsammans i utrikespolitiska frågor. Sedan dess har ytterligare 16 länder blivit medlemmar i EU, vilket påverkar hur samarbetet ser ut.

I Europaparlamentet sitter 705 ledamöter. De kallas för Europaparlamentariker och är medborgarnas röst i EU. Europaparlamentet är en av EU:s institutioner och beslutar tillsammans med ministerrådet om EU-lagar som påverkar alla EU-medborgares vardag. Antalet ledamöter som ett EU-land har i Europaparlamentet beror på hur många invånare landet har. Sverige har 21 ledamöter i Europaparlamentet.

Ledamöterna ingår i partigrupper

Ledamöterna i Europaparlamentet debatterar EU-frågor och arbetar fram nya EU-lagar. Ledamöterna samarbetar i partigrupper med andra ledamöter som har liknande åsikter. I parlamentet sitter ledamöterna samlade i sina partigrupper, och inte utifrån vilket land de kommer ifrån. De ledamöter som inte tillhör någon grupp kallas grupplösa.

EU angår dig

Alla som är medborgare i ett EU-land är också unionsmedborgare i EU, så kallade EU-medborgare. Med EU-medborgarskapet följer en rad rättigheter. Som EU-medborgare kan du bland annat rösta i EU-valet och resa, arbeta eller studera i alla EU:s länder.

Din rätt att rösta

Europaparlamentet är den enda EU-institution som väljs direkt i allmänna val. Du har rösträtt i EU-valet om du är svensk medborgare och har fyllt 18 år senast på valdagen. Även du som är medborgare i ett annat EU-land och är folkbokförd i Sverige kan rösta.

Förtidsrösta eller rösta på valdagen

EU-valet går till på samma sätt som valen till kommun, landsting och riksdag i Sverige. Du får ett röstkort hem i brevlådan och kan sedan förtidsrösta eller rösta i vallokal på valdagen. Du väljer vilket parti du vill ska representera dig i Europaparlamentet. Du kan rösta på en viss person på partiets lista genom att sätta ett kryss vid namnet. Ett parti måste få minst 4 procent av rösterna för att få plats i Europaparlamentet.

Viktiga datum för EU-valet 2019

• Från 11 april – brevrösta från utlandet
• 26 april fastställdes röstlängden
• Från den 2 maj – rösta via bud
• 8 maj började förtidsröstningen på lokaler runt om i Sverige
• Under perioden 23-26 maj – val till EU-parlamentet i alla EU:s medlemsländer
• 26 maj – EU-val i Sverige mellan klockan 8.00–21.00
• 27 maj – slutlig rösträkning påbörjades
• 31 maj - Valmyndigheten fastställde det svenska valresultatet och de svenska mandaten i Europaparlamentet fördelades