accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookcrossdocumentdownloademailexternalShapeglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch

EU:s institutioner

Grunden i organisationen

Lagstiftning, budget, toppmöten, domstolsärenden och eurosamarbete – arbetsuppgifterna inom EU är många och varierande. För att maskineriet ska fungera har EU sju institutioner där det jobbar politiker, tjänstemän och annan personal från medlemsländerna. Institutionerna ska jobba för att förverkliga EU:s mål och tillvarata medlemsländernas intressen.

EU:s institutioner

  • EU-kommissionen
  • Ministerrådet
  • Europaparlamentet
  • Europeiska rådet
  • EU-domstolen
  • Europeiska centralbanken
  • Europeiska revisionsrätten

EU:s institutioner

Vem gör vad?

Arbetar för EU-länderna

Lästid 3 min

EU:s sju institutioner utgör grunden för organisationen. De jobbar för att främja EU:s värderingar, förverkliga unionens mål, säkerställa effektivitet i verksamheten och tjäna EU-ländernas intressen. I varje institution jobbar representanter från medlemsländerna.

Sju institutioner med olika uppgifter

De sju institutionerna har olika arbetsuppgifter.

  • EU-kommissionen föreslår lagar som ministerrådet och Europaparlamentet sedan beslutar om.
  • Europeiska rådet, där medlemsländernas stats- och regeringschefer sitter, håller toppmöten och bestämmer över EU:s mål och prioriteringar.
  • EU-domstolen dömer i tvister som uppstår i EU.
  • Europeiska centralbanken håller koll på inflationen och samarbetet kring den gemensamma valutan euro.
  • Europeiska revisionsrätten granskar EU:s utgifter och inkomster.

EU-kommissionen föreslår och följer upp lagar

Den viktigaste uppgiften för EU-kommissionen är att föreslå nya lagar. Dessutom ska den genomföra de beslut som tas inom EU eller kontrollera att medlemsländerna gör det. EU-kommissionen består av 27 kommissionärer, en från varje medlemsland. Kommissionärerna företräder inte sina egna länder utan ska tänka på hela EU:s bästa när de arbetar med lagförslag.
Varje EU-land har en kommissionär.

EU-kommissionen

Ministerrådet beslutar om nya lagar

Ministerrådet består av ministrar från EU-ländernas regeringar. Ministrarna företräder sina egna länder. Ministerrådets viktigaste uppgift är att debattera och fatta beslut om de nya EU-lagar som EU-kommissionen föreslår. Vilka ministrar som träffas beror på vilken fråga som ska diskuteras. Om ämnet för mötet är jordbruksfrågor så är det jordbruksministrarna som möts. Handlar det om utrikespolitik träffas utrikesministrarna. För att besluta om en ny lag måste ministerrådet vara överens med Europaparlamentet. 
Frågan i fokus avgör vilka ministrar som träffas.

Ministerrådet

Europaparlamentet beslutar om lagar och budget

Medborgarna i medlemsländerna röstar fram Europaparlamentets ledamöter i allmänna val. 21 av Europaparlamentets 705 ledamöter är från Sverige. Ledamöternas uppgift är att fatta beslut om nya lagar tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentet ska även besluta om EU:s budget. En annan viktig uppgift är att kontrollera och godkänna EU-kommissionen. Om kommissionen missköter sitt jobb kan Europaparlamentet rösta om att den måste avgå.
Europaparlamentet beslutar tillsammans med ministerrådet.

Europaparlamentet

Europeiska rådet prioriterar och har toppmöten

I Europeiska rådet sitter EU-ländernas statsministrar och regeringschefer. Sverige representeras alltså av statsminister Ulf Kristersson (M). Europeiska rådets huvudsakliga uppgifter är ta fram mål och prioriteringar för verksamheten i EU och övergripande riktlinjer för vad EU ska göra på lång sikt. Det här är den högsta formella nivån i EU-samarbetet och Europeiska rådets möten kallas också för toppmöten. EU-ledarna håller vanligtvis toppmöten ungefär fyra gånger per år men kan träffas oftare om det behövs, som till exempel vid kriser.
Statsminister Ulf Kristersson (M) deltar på toppmöten.

Europeiska rådet

EU-domstolen reder ut tvister

När det uppstår tvister mellan EU och medlemsländerna är det EU-domstolen som dömer. EU-domstolen dömer även i tvister mellan medlemsländer och mellan EU-institutioner. Den viktigaste uppgiften är att se till så att både EU-institutionerna och medlemsländerna följer EU:s lagar. I domstolen sitter en domare från varje medlemsland. 

EU-domstolen

Europeiska centralbanken med koll på euro och inflation

Europeiska centralbanken (ECB) är centralbank för de medlemsländer som infört den gemensamma valutan euro. ECB ska också se till att inflationen i EU hålls på en låg och stabil nivå.

Europeiska centralbanken

Europeiska revisionsrätten följer EU:s pengar

Europeiska revisionsrätten håller koll på EU:s inkomster och utgifter. Den kan granska alla organisationer, myndigheter och personer som tar emot eller hanterar EU-pengar. Revisionsrätten har inte möjlighet att straffa den som gör fel. De brister som hittas åtgärdas i stället oftast av medlemsländernas egna myndigheter. 

Europeiska revisionsrätten

Följ med på sightseeing!

Institutionerna finns i fyra städer

Bryssel är starkt förknippat med EU eftersom staden är huvudort för flera EU-institutioner. Men även i Strasbourg, Luxemburg och Frankfurt finns EU-institutioner. Det är EU-länderna som kommit överens om var institutionerna ska ligga. Genom tiderna har länderna haft svårt att enas i denna fråga.

Alla EU-länder måste enas

Det är EU:s medlemsländer som genom förhandlingar bestämmer var EU:s institutioner ska ligga. Att den belgiska huvudstaden Bryssel, den franska staden Strasbourg, den tyska staden Frankfurt och Luxemburg är huvudorter för olika institutioner grundar sig i ett beslut 1992 av EU:s dåvarande medlemsländer.

  • EU-kommissionens huvudort är Bryssel.
  • Ministerrådets huvudort är Bryssel, men i april, juni och oktober hålls mötena i Luxemburg.
  • Europaparlamentets huvudort är Strasbourg. Utskottsmöten och extra mötesperioder hålls i Bryssel. Sekretariatet ligger Luxemburg.
  • Europeiska rådets huvudort är Bryssel.
  • EU-domstolens huvudort är Luxemburg.
  • Europeiska centralbankens huvudort är Frankfurt.
  • Europeiska revisionsrättens huvudort är Luxemburg.

Fördragsändring krävs om en ort ska ändras

Sedan 1997 ingår beslutet i EU:s fördrag, alltså reglerna för EU-samarbetet. För att ändra institutionernas huvudorter, eller säten som de också kallas, krävs en fördragsändring, något som alla EU-länder måste stå bakom.

Plan på en huvudort skrotas

EU-länderna har genom EU:s historia haft svårt att enas i frågan om var EU:s institutioner ska placeras. Den ursprungliga planen att bestämma en gemensam huvudort för alla institutioner fick exempelvis skrotas.

Från början bara Luxemburg och Strasbourg

Det första beslutet i frågan fattas under 1950-talet av de dåvarande medlemsländerna Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Frankrike och Italien. De bestämmer att Luxemburg ska vara tillfällig huvudort för institutionerna och Strasbourg för det som idag är Europaparlamentet.

Fler institutioner öppnar upp för Bryssel

Några år senare, när samarbetet fördjupats och fler institutioner skapats, beslutar medlemsländerna att Bryssel, Luxemburg och Strasbourg ska vara tillfälliga huvudorter för institutionerna. Men under 1960-talet, i samband med att flera av institutionerna slås ihop, placeras de i Bryssel istället för i Luxemburg. Luxemburg kompenseras genom ett beslut 1965 om att ministerrådet under några månader om året ska mötas i Luxemburg och att vissa andra institutioner ska placeras i staden.

Du kanske också vill veta mer om...