Snart lanseras en ny webb
Under året lanseras nya riksdagen.se. I samband med lanseringen kommer denna webbplats att stängas ner. Information som i dag finns på Sveriges riksdags EU-information hittar du efter lanseringen på riksdagen.se.
EU:s centralbank
Beslutar om räntor och penningpolitik
19 av EU:s medlemsländer har euro som valuta. I dessa euroländer ansvarar Europeiska centralbanken (ECB) för penningpolitiken med målet att skapa stabila priser och låg inflation. Det gör ECB bland annat genom att styra räntan i länderna med euro och på så sätt påverka ländernas ekonomier. ECB ska vara oberoende och får inte ta instruktioner från EU:s övriga institutioner eller EU-ländernas regeringar.
Europeiska centralbanken
- ska skapa låg inflation och stabila priser i de 19 euroländerna
- bestämmer nivån på styrräntan i de länder som har euron
- ger euroländerna tillstånd att ge ut eurosedlar
- samarbetar med de nationella centralbankerna i alla EU-länder.
Beslutar om räntor och sedlar
Lästid 2 min
Europeiska centralbankens ordförande är Christine Lagarde från Frankrike. Foto: Europeiska unionen.
ECB:s beslut fattas av rådet, som har ansvar för penningpolitiken inom euroområdet. Foto: ECB.
Styrränta för stabila priser i euroländerna
De EU-länder som har euro som valuta, euroländerna, har gett ECB rätt att besluta om en del av ländernas ekonomiska politik, nämligen penningpolitiken. Penningpolitik handlar framför allt om att styra räntan och penningmängden i samhället, bland annat för att skapa ekonomisk utveckling och stabila priser. ECB beslutar därför om den så kallade styrräntan i euroländerna. I de EU-länder som inte har infört euron, till exempel Sverige, är det den nationella centralbanken som tar dessa beslut. I Sverige är det Riksbanken som är nationell centralbank.
ECB beslutar om styrräntan i euroländerna.
Koll på sedlar, banker och betalningssystem
Som centralbank har ECB flera uppgifter. Den ger till exempel euroländerna tillstånd att ge ut eurosedlar. ECB påverkar också eurons växelkurs, alltså värde, genom att köpa och sälja valutan på den internationella valutamarknaden. ECB ska även se till att euroländernas betalningssystem och banker är välfungerande.
ECB har tre beslutande organ
För att hantera sin verksamhet har ECB tre beslutande organ med olika ansvar och uppgifter:
- ECB-rådet
- Direktionen
- Allmänna rådet
Alla tre organ ska vara oberoende. Det betyder att de inte får ta instruktioner av någon, till exempel av ett lands regering eller andra EU-institutioner.
ECB ska inte ta instruktioner från länder eller EU-institutioner.
ECB-rådet är högsta beslutande organ
ECB-rådet är ECB:s högsta beslutande organ och leds av ECB:s ordförande Christine Lagarde. Huvuduppgiften är att besluta om penningpolitiken i euroområdet, alltså euroländerna. Det innebär bland annat att bestämma om styrränta och valutareserver, alltså den reserv av guld eller utländsk valuta som ett land kan använda i dåliga ekonomiska tider. ECB-rådet består av de sex ledamöterna i ECB:s direktion och centralbankscheferna i de 19 euroländerna.
Direktionen har hand om den dagliga verksamheten
Direktionen ansvarar för den dagliga verksamheten i ECB och ska se till att ECB-rådets beslut genomförs. I direktionen ingår ECB:s ordförande, vice ordförande och fyra ledamöter.
Allmänna rådet har en rådgivande funktion
I det allmänna rådet deltar centralbankscheferna från EU:s alla medlemsländer. Från Sverige deltar chefen för Riksbanken, Erik Thedéen. Även ECB:s ordförande och vice ordförande är med på mötena. Allmänna rådet har framför allt en rådgivande funktion. Där kan centralbankscheferna i EU-länderna mötas och utbyta erfarenheter med varandra. Allmänna rådet ska också förbereda för att nya länder ska kunna införa euron samt övervaka och analysera ekonomin i de EU-länder som står utanför euroområdet.
Svenska riksbankschefen ingår i ECB:S allmänna råd.
Den yngsta EU-institutionen
ECB är den yngsta EU-institutionen och bildades i juni 1998. Den har sitt säte i Frankfurt am Main i Tyskland. ECB har varit gemensam centralbank för euroländerna sedan euron infördes som elektronisk valuta den 1 januari 1999. Den 1 januari 2002 infördes euron som sedlar och mynt EU-länder.