Snart lanseras en ny webb
Under året lanseras nya riksdagen.se. I samband med lanseringen kommer denna webbplats att stängas ner. Information som i dag finns på Sveriges riksdags EU-information hittar du efter lanseringen på riksdagen.se.
Ministerrådet
Beslutar om EU:s lagar
Debatt, diskussion och förhandling beskriver arbetet i ministerrådet, som består av ministrar från EU-ländernas regeringar. Deras uppdrag är att ta beslut om EU-kommissionens förslag till nya EU-lagar. För att en lag ska gälla måste ministerrådet vara överens med Europaparlamentet. Innan ett beslut tas i ministerrådet ska den svenska regeringen stämma av frågan med riksdagens EU-nämnd.
Ministerrådet
- Ministerrådet stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet.
- Det består av ministrar från medlemsländernas regeringar.
- Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.
- Håller oftast möten i Bryssel, ibland i Luxemburg.
- Regeringen stämmer inför mötena av frågorna med riksdagen.
Möten i ministerrådet
Ministerrådet stiftar lagar tillsammans med Europaparlamentet. Rådet består av ministrar från EU-ländernas regeringar. Vilken minister som deltar i ett möte beror på vilken fråga som diskuteras. Här är det möte i rådet för utrikes frågor i december 2021. Foto: Europeiska unionen.
Det finns tio så kallade rådskonstellationer, till exempel konkurrensrådet och rådet för utrikesfrågor. Hur ofta de möts beror på frågornas vikt inom EU. Som tidigare klimat- och miljöminister deltog Annika Strandhäll (S) vid möten i miljörådet. Foto: Europeiska unionen.
Varje halvår är ett EU-land ordförandeland i ministerrådet. Ordförandelandet leder ministerrådets möten, utom i rådet för utrikes frågor. Utrikesrådet leds av EU:s så kallade höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell. Foto: Europeiska unionen.
Innan ministerrådet ska förhandla och ta beslut om nya lagförslag ska den svenska regeringens ministrar stämma av frågorna med riksdagens EU-nämnd. EU-nämnden består av riksdagsledamöter från alla partierna i riksdagen. Foto: Melker Dahlstrand / Riksdagsförvaltningen.
Europabyggnaden i Bryssel är både ministerrådets och Europeiska rådets huvudbyggnad. Där hålls möten i ministerrådet med EU-ländernas ministrar och toppmöten i Europeiska rådet med EU-ländernas stats- och regeringschefer. Foto: Europeiska unionen.
Många ärenden avgörs av tjänstemän i ministerrådet, för att sedan bara bekräftas formellt av ministrarna. Ambassadör Torbjörn Haak vid Sveriges EU-representation i Bryssel är en av de tjänstemän som förhandlar om frågor i de ständiga representanternas kommitté Coreper. Foto: Europeiska unionen.
Så funkar ministerrådet
Lästid 3 min
I ministerrådet deltar ministrar från de 27 EU-ländernas regeringar för att förhandla och ta beslut om EU-kommissionens förslag på EU-lagar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka ämnen som ska diskuteras. Svenska regeringen ska alltid stämma av ministerrådets frågor med riksdagen.
Den förra landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg (S) deltog i möten i ministerrådet som handlar om jordbruk och fiske. Foto: Europeiska unionen.
Tar beslut om lagar med Europaparlamentet
Ministerrådet heter formellt Europeiska unionens råd men kallas oftast för ministerrådet eller rådet. När ministerrådet samlas deltar ministrar från EU-ländernas regeringar. Uppdraget är att, tillsammans med Europaparlamentet, förhandla och ta beslut om EU-kommissionens förslag till nya EU-lagar. Ministerrådets möten hålls i Bryssel eller Luxemburg, men vilka ministrar som deltar på mötena beror på vilken fråga som står på dagordningen. Om förhandlingarna gäller klimatpolitik är det exempelvis klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) som deltar.
I ministerrådet möts EU-ländernas ministrar.
Regeringen samråder med riksdagen
Det är alltid regeringen som representerar Sverige i ministerrådet. Men innan ministrarna åker och förhandlar med de andra EU-länderna i ministerrådet måste de komma till riksdagens EU-nämnd för att diskutera de frågor som ska tas upp. Efter samrådet har regeringen fått ett mandat från riksdagen som regeringen förväntas följa i förhandlingarna i ministerrådet. Om regeringen skulle handla i strid mot riksdagens uppfattning riskerar den att få kritik i riksdagen.
Regeringen representerar Sverige i ministerrådet.
Tio olika konstellationer
Sverige och de andra EU-länderna har pekat ut en rad ekonomiska och politiska frågor som de samarbetar kring. Ministerrådet kan totalt mötas i tio olika grupperingar, så kallade rådskonstellationer, beroende på vilken fråga som ska diskuteras. Hur ofta de olika råden möts beror på frågornas tyngd inom EU. Vissa råd, som rådet för ekonomiska och finansiella frågor, allmänna rådet och rådet för jordbruk och fiske möts oftare än andra.
Vissa råd träffas oftare än andra.
EU:s politikområden – Allt fler frågor för EU
Ministerrådets tio rådskonstellationer:
- Allmänna rådet (allmänna och övergripande EU-frågor)
- Utrikes frågor
- Ekonomiska och finansiella frågor (kallas Ekofinrådet)
- Rättsliga och inrikes frågor (kallas RIF-rådet)
- Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor
- Konkurrensfrågor
- Transport, telekommunikation och energi
- Jordbruk och fiske
- Miljö
- Utbildning, ungdom, kultur och idrott
Tjänstemän förbereder ärenden
Innan ett lagförslag från EU-kommissionen landar för beslut på ministerrådets bord har tjänstemän från medlemsländerna både hunnit förbereda och förhandla om ärendet. Som institution omfattar ministerrådet nämligen inte bara ministrarna, utan också flera nivåer av arbetsgrupper och kommittéer med tjänstemän.
Coreper tar fram beslutsunderlag
Den viktigaste instansen kallas Coreper, efter franskans term för de ständiga representanternas kommitté (Comité des représentants permanents). Där ingår de högst uppsatta tjänstemännen i medlemsländernas EU-representationer i Bryssel, eller EU-ambassader som de också kallas. Deras uppgift är att förhandla med varandra och ta fram beslutsunderlag till ministrarna i ministerrådet.
Beslut följs av förhandling med Europaparlamentet
När ett lagförslag färdigbehandlats i Coreper är det dags för beslut av ministrarna i ministerrådet. Om det behövs, vill säga. Många frågor avgörs i Coreper för att sedan bara formellt bekräftas av ministrarna. För att en EU-lag ska gälla måste ministerrådet även vara överens med Europaparlamentet.
Många frågor avgörs innan ministrarna träffas.
Beslut med kvalificerad majoritet
Ministerrådet fattar oftast beslut med så kallad kvalificerad majoritet. Det innebär att minst 55 procent av EU-länderna ska ha röstat för förslaget, det vill säga minst 15 av 27 länder. Dessutom ska dessa länder tillsammans omfatta minst 65 procent av EU:s befolkning. Om 24 länder röstar ja finns det en kvalificerad majoritet även utan att befolkningströskeln på 65 procent är uppfylld. Det krävs alltså minst fyra länder som tillsammans omfattar över 35 procent av EU:s befolkning för att bilda en så kallad blockerande minoritet och stoppa ett beslut med kvalificerad majoritet i ministerrådet.
Ibland förekommer enhällighet eller enkel majoritet
I en del frågor i ministerrådet krävs enhällighet för att ett beslut ska kunna fattas. Det betyder att inget land får rösta nej. Det gäller exempelvis för beslut om skatter och om bidrag till EU:s budget. Det är även huvudreglen inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. I några fall kan ministerrådet besluta med enkel majoritet, alltså med en majoritet av sina medlemmar. Det gäller exempelvis vid beslut om ministerrådets egen verksamhet.
Vid enhällighet får inget land rösta nej.
Olika EU-länder är ordförande i ministerrådet varje halvår
Varje halvår är ett EU-land ordförande i ministerrådet. Uppgiften för ordförandelandet är att organisera och leda ministerrådets möten, förutom i rådet för utrikes frågor, och ha kontakt med de andra EU-institutionerna.
Våren 2023 är Sverige ordförande i ministerrådet. Det är regeringen som har ansvaret för arbetet i ministerrådet när Sverige är ordförandeland. Men riksdagen står värd för flera konferenser där ledamöter från EU-ländernas nationella parlament och Europaparlamentet diskuterar olika frågor. Sverige har tidigare varit ordförandeland våren 2001 och hösten 2009.
Utrikesrådet leds på särskilt sätt
Rådet för utrikes frågor leds alltid av EU:s så kallade höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell från Spanien. Posten kallas ofta för EU:s utrikesminister. Den höga representanten har en dubbel roll i EU eftersom denne sitter i både ministerrådet och EU-kommissionen.
EU:s utrikesminister leder rådet för utrikes frågor.
Panorama
Se dig om utanför ministerrådet
Information
Se dig omkring i miljön genom att klicka och samtidigt dra med musen eller på pekskärmen. Du kan också använda tangentbordet för att se dig om i miljön. Med hjälp av höger- och vänsterpilarna flyttar du dig i sidled. Med hjälp av upp- och nerpilarna flyttar du dig i höjdled.
Sverige är ordförande i ministerrådet år 2023
Varje halvår är ett EU-land ordförande i ministerrådet. Sverige är ordförandeland under det första halvåret 2023.
Olika EU-länder är ordförande varje halvår
Varje sexmånadersperiod är ett EU-land ordförande i ministerrådet, eller Europeiska unionens råd som det formellt heter. Ordförandeskapet roterar alltså mellan medlemsländerna. Första halvåret 2023 är Sverige ordförandeland.
Uppgiften för ordförandelandet är att organisera och leda ministerrådets möten, förutom i rådet för utrikes frågor, och ha kontakt med de andra EU-institutionerna, särskilt EU-kommissionen och Europaparlamentet. Ordförandelandet ska driva rådets del av arbetet med att stifta EU-lagar framåt.
Om EU-ordförandeskapet på ministerrådets webbplats
Samarbetar i en trio
EU-länder som är ordförande i ministerrådet efter varandra samarbetar i en grupp om tre medlemsländer, en så kallad trio. De tre länderna sätter upp långsiktiga mål och arbetar fram ett gemensamt program med de ämnen och viktiga frågor som rådet ska ta upp under en 18-månadersperiod. Utifrån detta övergripande program utarbetar vart och ett av de tre länderna sedan sitt eget mer utförliga sexmånadersprogram.
Sverige är ordförandeland första halvåret 2023
1 januari–30 juni 2023 är Sverige ordförandeland i ministerrådet. Det är regeringen som har ansvaret för arbetet i rådet när Sverige är ordförande. Under de sex månader som Sverige är ordförande leder regeringen och Regeringskansliet de flesta av de möten som genomförs i ministerrådet. Sammanlagt handlar det om ungefär 2 000 möten i Bryssel och Luxemburg och cirka 150 informella möten och konferenser i Sverige.
Sverige ingår i en ordförandeskapstrio tillsammans med Frankrike och Tjeckien. Ländernas 18-månadersprogram presenterades i december 2021. Sveriges sexmånadersprogram och de svenska prioriteringarna presenterades i slutet av 2022.
Sverige har tidigare varit ordförandeland våren 2001 och hösten 2009.
- Sveriges ordförandeskap 2023 på regeringens webbplats
- Ministerrådets 18-månadersprogram 1 januari 2022–30 juni 2023 (pdf)
Riksdagen anordnar konferenser
De nationella parlamentens del av arrangemangen under EU-ordförandeskapet brukar kallas den parlamentariska dimensionen av ordförandeskapet.
Under det halvår som Sverige är ordförandeland anordnar riksdagen åtta konferenser där ledamöter och tjänstemän från EU-ländernas nationella parlament och Europaparlamentet deltar och diskuterar olika frågor. Ett syfte är att främja samarbete och diskussioner mellan de olika nationella parlamenten och Europaparlamentet.
Riksdagen anordnar under halvåret bland annat de fem regelbundna EU-konferenser som ingår i det fasta så kallade interparlamentariska samarbetet inom EU. En av konferenserna anordnas tillsammans med Europaparlamentet i Bryssel. Dessutom anordnar riksdagen tre så kallade tematiska konferenser, där riksdagen själv bestämmer ämnen och upplägg för konferenserna.
Regeringen har personal i Bryssel
Lästid 1 min
Det är regeringen som företräder Sverige i ministerrådet och Europeiska rådet. På plats i Bryssel jobbar svenska tjänstemän från regeringens departement med att förbereda och förhandla frågor inför ministerrådets möten och Europeiska rådets toppmöten.
Sveriges EU-representation förhandlar
Den svenska regeringen har tjänstemän från alla departement på plats i Bryssel. Funktionen kallas Sveriges EU-representation och är en stor svensk utlandsmyndighet. De anställdas uppgift är att förbereda och förhandla frågor med de andra EU-ländernas tjänstemän inför möten i ministerrådet och toppmöten i Europeiska rådet.