Snart lanseras en ny webb
Under året lanseras nya riksdagen.se. I samband med lanseringen kommer denna webbplats att stängas ner. Information som i dag finns på Sveriges riksdags EU-information hittar du efter lanseringen på riksdagen.se.
EU:s budget
Pengar går tillbaka till EU-länderna
Handel, miljö, klimat, digitalisering, jordbruk, regional utveckling och polissamarbete är några av de områden som EU-länderna arbetar med gemensamt. För att genomföra det som EU-länderna tillsammans har kommit överens om behövs pengar. Därför bidrar alla länder som är med i EU med pengar till EU:s gemensamma budget. Det mesta av pengarna går tillbaka till medlemsländerna som stöd och bidrag. För att minska skillnader mellan länderna får EU-länder med svag ekonomi mer ekonomiskt stöd än länder med stark ekonomi.
Fakta om EU:s budget
- EU:s gemensamma budget för år 2023 är ungefär 187 miljarder euro.
- Åren 2021–2027 satsas mycket pengar på bland annat klimat och digitalisering.
- EU-länderna har infört en särskild fond för att hantera konsekvenserna av coronapandemin.
- EU-länder med svag ekonomi får mer stöd än länder med stark ekonomi.
- Sverige betalar mer i EU-avgift än vad landet får tillbaka som stöd.
EU:s budget ska minska skillnader
Lästid 3 min
Det kostar pengar att genomföra den verksamhet som EU-länderna har kommit överens om. Därför har EU:s organisation en egen budget som finansieras genom att EU-länderna betalar en årlig EU-avgift. Pengarna används bland annat för att minska skillnaderna i välstånd mellan olika EU-länder.
En del av EU:s budget går till satsningar på klimat och förnybar energi. Här installeras solpaneler på taket till ett belgiskt bostadshus. Foto: Europeiska unionen.
En budget för gemensamma satsningar i EU-länderna
Pengarna i EU:s budget används till många olika områden. Mycket av pengarna går till forskning, klimatarbete, regional utveckling och jordbruksstöd. Under de närmaste åren kommer mycket pengar att användas för att hantera de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Pengarna i budgeten kommer också att användas för att ställa om till ett mer miljövänligt och digitalt EU. Drygt 90 procent av pengarna i EU:s budget går tillbaka till EU-länderna i form av EU-stöd.
Mycket av EU:s pengar går till forskning, miljö och jordbruk.
Långtidsbudgeten sätter långsiktiga mål
För att få en överblick över inkomster och utgifter under en längre tidsperiod har EU en så kallad långtidsbudget. Den omfattar vanligen en period på sju år. Den beslutas av ministerrådet och godkänns av Europaparlamentet. Av långtidsbudgeten framgår hur mycket pengar EU får spendera totalt under perioden och vilka utgiftsområden budgeten består av. Genom ett annat beslut fastställs också vilka inkomster, så kallade egna medel, som EU får ha. Beslutet om vilka inkomster EU får ha måste godkännas av den svenska riksdagen och alla de andra nationella parlamenten i EU.
Den nuvarande långtidsbudgeten för perioden 2021-2027 började gälla den 1 januari 2021.
EU:s långtidsbudget 2021–2027 och återhämtningspaketet på ministerrådets webbplats
Återhämtningsfond för att hantera coronapandemin
Under planeringen av den nuvarande långtidsbudgeten drabbades många medlemsländer hårt av coronapandemin. Därför beslutade EU-ländernas stats- och regeringschefer att införa en särskild återhämtningsfond som ska bidra till att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av pandemin i medlemsländerna.
För att återhämtningsfonden skulle börja gälla behövde den svenska riksdagen och alla de andra nationella parlamenten i EU godkänna beslutet om EU:s inkomster, de egna medlen. Det blev klart i slutet av maj 2021.
EU:s budget betalas med EU-avgifter – egna medel
EU:s budget finansieras av egna medel, som till största delen består av avgifter som EU-ländernas regeringar betalar in. Hur stora avgifterna är beror på respektive lands ekonomiska förutsättningar. Trots att EU:s budget innehåller mycket pengar är den bara en liten del av EU-ländernas hela ekonomi.
I samband med det senaste beslutet om egna medel fick EU-kommissionen också möjlighet att låna pengar för att finansiera den ovan nämnda återhämtningsfonden.
EU-avgiften beror på landets ekonomiska förutsättningar.
EU-avgiftens beståndsdelar
Ett lands EU-avgift består av flera delar:
- En del av avgiften bygger på hur stor landets ekonomi är och utgår från landets så kallade bruttonationalinkomst (BNI).
- En del av avgiften baseras på landets momsintäkter.
- En del av avgiften kommer från de pengar landet får in i tullavgifter.
- En del av avgiften beräknas på vikten av avfallet från plastförpackningar som inte återvinns i ett land.
EU-länderna ska bli mer ekonomiskt jämlika
En tanke med EU-samarbetet är att det ska utjämna ekonomiska och sociala skillnader mellan länderna. Därför går en stor del av budgeten till regionalstöd, framför allt i EU-länder som har svag ekonomi. Regionalstödet är tillsammans med stöd till jordbruk och fiske samt miljö och klimat de största utgifterna. EU stödjer även till exempel forskning, digitalisering, polissamarbete, gränsbevakning och studentutbyten mellan universitet i EU-länderna.
EU-ländernas avgifter och återflöden
De pengar som länderna får tillbaka från budgeten i olika EU-stöd brukar kallas återflöde. Länder med svag ekonomi får mer i återflöde än vad de betalar i avgift till EU, medan länder med starkare ekonomi får tillbaka mindre än de betalar i EU-avgift. Detta hör ihop med att EU ska utjämna skillnader mellan länderna.
Länder med svag ekonomi betalar mindre i EU-avgift.
Sveriges EU-avgift och stöd från EU
Åren 2016-2021 har Sverige årligen betalat 24–52 miljarder kronor till EU:s budget och fått tillbaka 10–15 miljarder kronor i återflöde från EU:s budget. Utöver det får exempelvis myndigheter, organisationer, universitet och högskolor i Sverige även EU-stöd via olika EU-projekt och nätverk.
Europaparlamentet och ministerrådet beslutar
Det är de två EU-institutionerna Europaparlamentet och ministerrådet som beslutar om budgeten för varje år. De förhandlar om vad EU ska prioritera och vad det får kosta. Det kan vara långa diskussioner både inom ministerrådet och inom Europaparlamentet.
När det gäller långtidsbudgeten drar Europeiska rådet upp riktlinjerna, men det är ministerrådet som beslutar. Sedan måste också Europaparlamentet godkänna budgeten för att den ska börja gälla.
Om EU-länderna inte kan komma överens i ministerrådet kan de riktigt svåra frågorna behöva tas upp av stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet.
Användningen av EU:s pengar granskas
EU-kommissionen ska informera Europaparlamentet och ministerrådet om hur pengarna i EU-budgeten har använts. Genomförandet av EU:s budget granskas av Europeiska revisionsrätten, den EU-institution som kontrollerar att EU:s pengar används och redovisas på rätt sätt. Om allt har gått rätt till godkänns hanteringen av pengarna av Europaparlamentet, efter att ministerrådet också har sagt sitt.
Revisionsrätten granskar hur EU:s pengar används.